Ofrivilliga chillaren
Efter lite mer vila än vad det egemtligen var tänkt då Peroni först tappade en sko och sedan var det dags för vaccinering.så är vi tillbaka på banan igen. Han har verkligen varit en pärla den sista tiden, inget värre stök och bök i hanteringen eller ridningen, Man skulle verkligen kunna tro att han mognade ett helt år i samband med 12-slaget på nyårsnatten.
I samband med vaccineringen så gjorde vi en liten allmän vet-ceck av honom. Inga konstigheter, u.a på tonårsgrabben =)
Har hittat en allt jämnare rytm i ridningen nu. Styrkan och balansen kommer sakta men säkert. Just nu har passen varvats mellan skönare joggingpass med fokus på tempoväxlingar och övergångar till pass med fokus på enkla byten eller skänkelvikningar. Hittar som oftast ett fantastiskt fint tryck och sug i sidvärts undan höger skänkel men har varit lite mer orytmisk och kortare undan vänster skänkel. Vi har varierat linjerna och från lite längre till allt tvärare för att kunna bibehålla samma flyt och ge han självförtroende.
Känns dock superskönt att Birgitta kommer till helgen! Senast var första helgen i december vilket känns som en evighet sedan. Hon kommer garanterat ge mig nya läxor... och kanske någon bakläxa.