Tänk att det snart redan är ett nytt år! vart tog egentligen 2011 vägen?
Och vart tog all snö vägen... helt galet att det är december och i värsta fall än så länge -7 grader men mest 0-gradigt eller +. Inte mig emot dock =) Jag fick dessutom en ny vinterjacka för stallet så jag myser gott i den. Fast min gamla KL jacka får hänga med ett tag till, som tex dagar som denna när det regnat ;)

Lilla missen, även kallad Tiiiger nudå, har varit på utflykt. Hon försvann förra tisdagen vid 16.30, när hon ff inte var hemma på onsdagmorgon hade jag en smärre kris. Sagt det förr och säger det igen - jag är ingen kattmänniska, just pga sånt här. Tänkt om hon blivit påkörd och krypit undan någonstans, tänk om hon blivit instängd, tänk om räven tagit henne......På torsdagen försökte jag mest bara intala mig att hon åter fått energi och orken att leta sig tillbaka till sitt riktiga hem och nu låg förnöjt i sin mattes knä framför en sprakande brasa.
I måndags visade sig dock att så icke var fallet. När Per och jag kommer för att ta in hästarna så ser vi en bekant figur ute tillsammans med en av våra grannar. Lite beklagande berättar han att missen firat julen i hans snickarbod. Gissa om det var lycka från bådas håll när vi fick syn på varanda - lilla Tiiiger och jag. Nu kan vi på nytt börja leta efter rätte ägaren =)

Fille och Spaniz gör bra ifrån sig, trots lite sparlåga på träningsfronten under några dagar efter jul har de visat sig riktigt fräsha och fina under de två senaste dagarna i ridhuset. Enda trista med att snön försvann är ju att min kondistränarsträcka rök igen. Så i morgon får vi satsa på simpla sköna uteritter, i ridhuset tar vallhundarna och fåren över under förmiddagen. Får må va söta men tyvärr håller Spaniz inte helt med, han freakar lite som när han pejlat in en kossa på radarn och tyvärr så luktar dem väl båda ladugård så för säkerhetsskull så håller vi oss helt och hållet därifrån i morn .

Jag har letat förbrilt efter mina termobyxor utan framgång. Kanske var fröken "kan vara bra att ha" så duktig i våras att hon faktiskt slängde dem eftersom det i stort sett går åt ett par per vinter. Jag minns faktiskt inte ens i vilket skick dem var i vid ingången av maj månad. Ja, det är väl nästan ungefär så länge som jag kan tänkas använda dem, inte varje dag... men det kan ju vara lite blåsigt osv ;)
Och man kan ju undra varför jag så hysteriskt letat efter dem nu då det faktiskt inte varit särskilt kallt alls, men vetskapen om att det står december på min kalender får mig att huttra lite ;) Så igår på väg hem efter att ha köpt gran och lite pyssel så stannade vi till på Hööks för att köpa mig ett par nya termosar. Tycker CRW´s termobyxor är bra. Avtagbara hängslen, höga i midjan, hel skott, reflexrand längs benet och dessutom bra pris. Sitter bra såväl under stallarbete som på hästryggen =)
Folk tycker jag är jollig emellanåt med mina lager av tröjor och undrar hur jag ens kan träna med termosarna på. Men jag rider iaf bättre med värme i kroppen än stelfrusna lår som jag inte känner av. Tycker det är jättejobbigt när jag inte känner vad jag gör, vet att man gett signal från hjärnan men man vet inte hur hårt impulsen påverkar på hästen. Nej, tacka vettja termosar - min HISS! ;)

Jag är verkligen glad och tacksam över närheten till ridhuset när vädret varit så här isigt och halkigt som det har under veckan. Jag har sagt det förr och säger det igen att beundrar alla som inte har det och ändå håller hästarna i toppform.
Jag såg ju till att vara med i träningen för Maria "Ia" Eriksson förra måndagen. Har ju jobbats som mest med grunder.... suck... ni är väl knappast förvånad va!? Men fick mycket beröm av Ia för att han såg så elastisk ut. Hon satte oss genast i hårdare arbete, kollade igenom öppnor på långsidorna och slutor på diagonalerna. Åt vänster gör vi dem riktigt bra, bra format, kliv och tempo även om jag måste ha tankarna lite på bakändan som nästan vill komma före. Åt höger är det inte riktigt samma flyt än, tappar lite energi och tappar istället bakändan lite, men fick tipset om att lägga båda händerna till vänster om mankammen bara för att bromsa upp bogen så baken "hinner med". För mig kändes det ovant men ser fördelen då jag ofta böjer honom för dåligt åt höger. Spaniz är av typen som ger två helt olika intryck från ryggen och marken. Från ryggen känns och ser det nämligen ut som om jag överböjer honom åt höger och att han är för rak åt vänster men bilden från marken är raka motsatsen.
I galoppen jobbade vi lite på samlingen och kollade av lite byten, enkla, i språng, i serie - och det ner till 9 i vartannat. Jag skrattade när hon kommenderade oss till det sistnämna då vi inte alls haft fokus på serier alls nu men blev sjukt glatt överraskad av oss båda när vi dansade oss igenom diagonalen plätt lätt. Lite piruettarbete innan travavslut med nån superfin ökning. Åååååh vad jag hoppas att vi kan ta med oss den lägningen på banan igen, det var uppförsbacke all the way! =)

Jag traskade in för att kolla hur deprimerande statistiken blivit medan jag haft annat för mig, men blev glatt överraskad när jag trots allt haft minst 10 besökare per dag varav några varit in fler gånger i hopp om livstecken.
Tack snälla snälla ni!!!!!! Det ger mig inspiration och tankarna om att lägga ner bloggeriet släpper jag snabbare än snabbast.... tvärtom får ni mig att fundera hur vi ska ta det hela längre och vad jag kan belöna er med.... hum.

Åter igen tack snälla ni!

Vem fösöker sätta upp hinder när jag kommer i full fart?! Häcken full men här springs inte in i nån vägg, det vägrar jag! Nej, hoppar över den för glatta livet. Som jagad av en tiger.
Det är jag iof på sätt och vis numer.... en underbar söt liten varelse mer känd som katt, flyttade plötsligt in på gården. Inte helt odramatiskt när den dök upp för 1½ vecka sedan. Medan kvällsfodringen av hästarna så smög den sig in och visade sig från sin allra goaste sida. När stallet var klart sattes katten ut och som genast sprang med mig mot huset, lurade iväg den så jag kom in men den var tillbaka som en boomerang. Satte sig utanför fönstret och jaaaaaamade sådär hjärtskärande. Men vi hade is i magen och när det var dags att sova kunde vi inte längre se den - skönt då har den ett hem i närheten att gå till, konstaterade vi! När vi kliver utanför dörren 06.30 morgonen dagen efter kommer missen springades och jaaaamar. F-n den har alltså inte varit hemma utan sutte ute i kylan hela natten. Vi skulle iväg och lämna bmwn på service så jag tänkte att misse hade ca 1 timme till på sig att dra hem. Men när vi kommer åkandes på väg hem så ser vi en tjej vid busshållsplatsen utanför våran gård och vem sitter nedanför och försöker bli sedd om inte misse. När vi kör upp på gården springer den som en dåre efter bilen. Jag kollar öronen men den är såklart inte öronmärk och inte har den något halsband. Sista chansen var ju att den skulle vara chipmärkt men skulle bli förvånad. Åkte iaf in till mina gamla kollegor på djurkliniken och lånade chipavläsaren. Hemma igen möter en överlycklig misse mig på uppfarten och så snart jag glipar på bildörren så sitter hon vid mina fötter. Inget chip såklart! Men misse fick vackert gå in i stallet. Hon sov, och sov, och sov. Mat köptes och hon åt och åt och åt. Per och jag satte ut bild på FB, mmsade och mailade grannar och stallfolk här i krokarna i förhoppning om att det skulle ge nåt. Sen gav vi oss ut för att knacka dörr, men ingen saknade sin katt eller kände ens igen den vi hade på bild, de flesta svarade med "neeeej våran låg i knät på mig och sov innan ni knackade på". Stackars "våran" misse som inte hade något knä att mysa i.
Annons ska ut i tidningen men det börjar bli jobbigt. På 1½ vecka har man ju fått känslor för henne, hon är supergo, springer med en som en liten hund när man går ut med hästarna eller när vi ska ut och leka. Att vara ute själv tycker hon är rena pesten, men jag tvingar henne bara för att hon ska hålla sig lugn i stallet sen.... blandat resultat dock. Precis det jag ogillar med lösa djur i stall, jag vill ha stenkoll och tänker på säkerheten för oss alla. Jag kan bara tacka gudarna att jag har snälla hästar när den här rackarn plötsligt ligger bakom Spaniz och tassar på hans svans! Uppfostringen fortsätter!
Oj, tänk att en liten katt, som numer heter Tiiiger, kan fylla ett lååååååångt inlägg...... efter att ni inte hört ett pip av mig ;)