En pausknapp skulle inte sitta helt fel alla gånger =)
Det var som sagt en händelserik vecka förra veckan, och otroligt rolig!
Pers födelsedags fest som var i helgen blev en riktigt hit med tipsrunda där frågorna handlade om födelsedagsbarnet så klart, namnbrickorna i form av polisbrickor var helt klart uppskattat, massor av god mat, 30 underbara vänner, DJ i toppklass, fina presenter och platsen vi var på skapade en grym känsla. Om inte personalen hade velat lämnat det fina Engeltofta vid halv tre på natten så hade vi nog hållt på ända till morgonen. Det här är såklart en extremt kort sammanfattning och dessutom var jag urusel på att fota så ni hade kunnat få se.

Under helgen var en av mina duktiga elever i Falkenberg och red finalen i ungponny championatet. De slutade på en fin 6:placering - GRATTIS! hingsten skötte sig helt klart exemplariskt. Jag har bara haft ekipaget i träning i fyra veckor men det har hänt massor under denna tiden och det ska bli superkul att vara med på uppladdningen inför 6-års championatet. Fina grundgångarter som helt klart kommer utvecklas i och med att killen får bättre balans och blir starkare. =)

Och för egen del börjar jag bli rejält motiverad och taggad igen. Nästa vecka hämtas nämligen grabbarnas nya sportvagn! =)
Har nu diskuterat flitigt med "Fille" som vill att den ska trimmas och utrustas med wounderbaum som doftar hö. Därtill dillade han om candylack, men efter att förklarat för honom hur många hönät han skulle kunna få för dem pengarna och att candy i det här fallet inte gick att äta så fick jag honom att backa på den punkten *puuh*.
Men ett par coola rims skulle ju inte göra sig helt fel, det var vi båda överrens om - klok hästkraft!

Höstterminen är igång med buller och bång. Redan nästa lördag är  första tentan igen. Fast jag känner mig rätt laddad, det är med fokus på Fastighetsmäklar lagen och mycket av tänket och rutinerna fick jag med mig från praktiken. Igentligen inget jag tänkte nämnvärt på förräns förra fredagen när jag satt på föreläsning och vi pratade just lite knepia situationer som man kan stöta på i yrkeslivet som mäklare. Jag upptäckte att min förståelse för upplägget av "gåtorna" var nåt helt annat än vad det var efter att bara att knölat in massa teori. Det gjorde mig sjukt glad! Trots nyblonderingen så är jag skarpt i pallet! ;)

Hästarna kommer igång allt mer efter den vila jag nämde tidigare. Spaniz kändes jättefin i handen under passet och drev verkligen på fint bakifrån, belönades med lite skutt över enstaka låga hinder och studs. Fast studs ser knappast Spaniz som en belöning eftersom hans reaktionsförmåga inte kan klassas till det snabbaste ;)
Fille vill mest hänga i högerhanden och inte stetcha ut musklerna på högersidan av halsen. Känns som om dem är lite kort där, så mycket lösgörande arbete blev det för honom med jobb på galoppvolterna, tänka lite minisluta när jag minskar storleken på volten för att han ska ta upp lite mer vikt på ändan och stärka sig och tänka lite skänkelvikning när jag förstorar volten för lösgörande effekt. Tada! Superfin vid avslut..... det trots att vi hamnade i jordens regnskur de senaste 20 min. Jag hade ju valt att rida på utebanan - för man måste ju passa på  nu  när det är fint väder och innan hösten blir allt för märkdvärd. *suck* Klarblå himmel som plötsligt blev en öppen kran över oss, DYBLÖTA... men ack så nöjda kunde vi lunka hem.

Nu har det pluggats ett tag och kvällen bjuder på belöning i form av bio!

Jodå ni ska få en update om livet som tränare, ryttare, student, arbetstagare, husägare..... mm mm

Men först - har Sädesälor ungefär lika dåligt minne som guldfiskar eller kanske rent av sämre ändå?
De irrar runt på vägen, vippar på rumpan, ser allmänt överraskade och förvirrade ut. Stannar till och konstaterar att "oh hjälp, det kommer nån!" De flaxar iväg ... men landar bara ett par meter bort...... ser då lika förvånad ut över miljön som omringar dem och åter stannar de till, stirrar på en med menande blick. Den här gången mer som "gaaaaaaah!!!! det kommer nån!" och så fortsätter det ett par gånger till.
Är det alldels irrit i den lilla knoppen?!

Förvisso kan man ju känna igen sig när man besöker ett nytt shoppingcenter. Vet inte vart man var eller vart man är på väg och ser allmänt chockad ut när ett gäng tonåringar kommer och nästan fäller en, med siktet på reahyllan man råkat hamna i vägen för.