Känslan när man hittar en tränare som passar en som handen i handsken är obetalbar. Dess i mellan hinner man ju tyvärr prova många olika vars taktik bara inte fungerar för en själv. Eller tyvärr och tyvärr det är bra att se vad Sverige har att erbjuda och nåt är det alltid som fastnar och som man kan ta med sig i livet. Men att hitta någon som förstår och ser samma visioner som ryttaren, har viljan, blicken för möjligheter/problem och kunskapen att kunna ta tag i ryggsäcken och hjälpa till och bära, i vad som känns som en oändligt lång trappa. Man blir lixom 10 kilo lättare med ens! Jag har iaf hittat ett enormt stöd i "Maggan" - verkligen vad jag behövde nu! "Jag tycker verkligen du kan satsa på MSV A1 så snart det bara går under våren" "Var lite wild nu, även om inte glpen sitter som du vill, men öppnor och slutor gör ni ju plättlätt" Guuuuuud vad jag blev peppad inför säsongen. Nu krämar vi på ytterligare lite och slopar filmjölksridningen! ;)
Nejdå, vi har kommit en bra bit på väg men det här känns helrätt med risk för att vi stagnerar i utbildningen annars. Ska kika på filmningen nu så får vi se om det kanske dyker upp en snutt här på bloggen senare =)

Just det satt ju och skuggtränade i ett svinkallt ridhus igår dirket efter att jag hade ridit. Skitkul som vanligt.... om det bara kunde blir lite varmare nudå! Såg en av mina nyblivna elever oxå och blev jätteglad över att se hennes framsteg med sitsen sedan sist, hurra. Och när jag nog mest såg ut som en isbit.... iaf kände mig som en så var det dags att slunga mig upp på Dara. Kändes som om det var med risk för livet eftersom jag var så jäkla stel, men på "Foxy Ladyn" blir man guskelov snabbt varm. Hon skötte sig dessutom alldeles utmärkt, lite test av ryttare i början men insåg snabbt att det var jag som satt på *puh* Kändes så stabil på alla fyra benen så jag gav mig äntligen på att prova lite glp. Oj oj oj.... den dagen man kan sätta sig ner och jobba den ska bli ännu mer intressant. Sicken elasticitet! Tjohooo... :P

Kramar från en lycklig Patricia