Förrgår var sisådär. Fick en massa saker gjorda inom både jobbet och föreningslivet. Efter att ha gjort en rätt märklig intervju.... eller det blir lixom märkligt när man inte får svar på de frågor man ställer. Man sitter som en jävla ugga och undrar hur sjutton man ska få ihop det hela. Men snackade med grabbarna på redaktionen igår och bestämde oss för att skjuta på publiceringen tills "storebror" Bilsport gjort ett mer genomgående reportage på bilen. Grymmt stort omfattning på bygget! Jag skulle bara skrapa på ytan av detta och det kändes från min sida inte helt fair. Istället bestämmde vi oss för en Grön V40. Så när jag äntligen fått tag i ägaren igårkväll och gjort min intervju så var jag rätt trött i pallet efter en lång arbetsdag - fantasin flödade!
Kände rätt och slätt att jag behövde en stooooooor nypa luft under gårdagskvällen, så jag sadla på Spaniz och tog mig en tur förbi herrgården och längs ån vid kyrkan. Hade en önskad känsla och bild i huvudet på hur jag ville ha honom. Och vet ni - grabben var laddad... trampade på med höga framben och elastiska bakben. Tror han allt vackert gillar att titta på sina framhovar. Kände att jag blev helt mega glad och ville inte alls störa så mycket på ryggen, vart nog en smula frammåtlutad när jag körde lite Brink-style goes joggig.

Idag var det till att färdigställa reportage, hästarna skulle skos och städning. Såååå skönt att få iväg jobbet till deadlinen, man blir lätt som en fjäder! Stod sen med hovslagaren och hans nya praktikant en stund. Erbjöd snällt kaffe. Hovisarna svar rungade högt i ett JA! Undrar om de sovit dåligt ;) När jag kom ut igen säger M
- Jo jag sa just att Spaniz är riktigt fin i kroppen nu. Välmusklad och det är sällan man ser en så bra uppdragen buk.
Patricia fastnar i dörren med två koppar kaffe brännande i händerna, men det kändes lixom inte precis då. Skrattar sedan nervöst och får ur sig.
- Du var bara ironisk nu va?!
M tittar upp snabbt
- Nej men det har ju hänt jättemycket med honom. Och han är mycket bättre i bakbenen nu...
Patricia står nu innanför dörren med ett BIG smile på läpparna... trots två koppar kaffe brännande i händerna.
Min hovslagare tycker om att skojja men brukar iof inte göra det om hästarna. Han brukar säga vad han tycker helt enkelt. Spaniz brukar ha nästan som krämper i bakbenen när hovis ska göra dem. Han står konstant och vill dra åt sig dem. Men brukar vara att desto mer lösgjord och arbetad han är detso bättre går det. Det är en form av kvitto för min del att vi är på rätt väg och att det inte bara är drömtänkade från min sida.

L hörde av sig, hästen var bra i sitt framknä nu efter att ha fått sig en törn av stallkompisen. Så nu kör vi på nytt. Måste kika i min kalender så vi kan få till ett regelbundet schema för damen bara =) Ska bli superkul!

Huset är skinande rent och luktar blommor igen - inte häst! Just det... jag som redan har så lite att göra kommer troligen att sitta med i Kultur och Fritid framöver. =)