För nån vecka sedan smygläste jag Filles dagbok och delade med mig på FB av, men jag ska såklart även dela med mig till er.

"Mamma hade lovat uteritt med massa galopp idag. Eftersom jag vet att jag sällan får sätta av i mitt favvotempo bestämde jag under frukosten att jag i ett tidigt skede skulle skicka av henne från ryggen och trimma lite själv. Lättare sagt än gjort, jag försökte med allt, imponerade på både mig själv och förbipasserande pensionärer när jag nästan slog knut på mig själv. Ja...g försökte till och med överraska från en halt, likt en Lipizzaner - up up and away… men gissar att jag tuktat henne för bra genom åren. Hon mumlade i slutet nåt om att jag ”började tära på hennes tålamod”. Det kan innebära snåleri med morötter, så när jag råkade kicka iväg nåt med min framhov slog jag i tvärniten för att kolla, och heeey det var en superstor björkkvist som blåst ner. Jag tackade gudarna för räddningen och bestämde mig för att under de sista hundra metrarna släpa den med mig hem. MUMS. Mamma skrattade och tyckte däremot inte jag skulle få äta upp nåt som jag sopat vägen med hela vägen hem. Så vet ni – pinnen byttes mot morot, av mamma som viskade i mitt öra hon mycket hon älskar mig och hur lycklig jag gör henne. Ändå står jag nu under min stora gran i hagen och tar skydd från blåsten…. Hallåååååååååå."