Tävlingen i Avesta
Taggade som sjutton har vi varit både Linda och jag ända sedan anmälan skickades, och ja Brian är väl taggad så gott som 365 dagar om året ;) Sista träningen, på lördan, gav väl både ris och ros. Och funderingen är som vanligt, kanske vi skulle väntat till ett annat tillfälle och tränat lite till. MEN vi behöver komma ut och känna att vi kan samspela även på tävlingsbanan och det har hänt en hel del sedan våran start i LC och LB i mars. Övergångarna är ff lite jobbiga men då Brian är av kombinationen stor och lång så ser jag det inte som någon konstighet att det inte håller precis alla gånger, då det blir jobbigt för den stora kroppen. De är nu iaf ridbara till skillnad från mars. Då kändes det som om man satt mitt i en fällstol när man skulle göra avbrott. Huvudet och rumpan upp och mitt på ryggen där en annan satt så klämdes man nästan ;)
Idag gladde det mig till en början att vi kunde använda framridningen till vad det just ska vara och inte en massa trams. Några åsikter har han ju förstås som vanligt men dem har jag vant mig med och det behövs inga värre diskussioner innan han tycker att mina argument verkar rimliga ändå ;) Vi jobbade på spår, volter, serpentiner (förstås), förvändgalopp, lite sidvärts på volter för att komma loss i sidor och inte fastna i högersidan där han gärna biter tag lite extra. Sen en massa övergångar förstås, uppmjukande och får igång bakbenen och lydnad. Gas och broms.
På banan i LB.2 så var planen mest att sejfa lite eftersom Brian tappar takt om han spänner till. O här vill man ju mest visa en mjuk och rörlig häst. Började med att göra som några uppridningar på kvartslinjerna där jag vände in från B och E men till skillnad från mars hade han inga som helst bekymmer över att det satt någon vid ett bord på andra sidan staketet. Tittade heller inte på tjejen som satt vid insläpp eller de grejer som satt på väggen där. Skönt! Vi styrde igenom tryggt, utan några större fadäser, bommade en mellantrav lite då det blev just det som jag inte ville, Brian mindes att vi fattat galopp sist vi kom till långsidan och nu skulle det ju vara mellantrav, så lite hackig arbetstrav blev det innan han lugnade sig och jag kunde rida en ngt kortare linje mellantrav än tänkt. Detta resulterade i 63% och en 3:e plats.
Efter prisutdelning var det mindre än en timme till nästa start. Red näst sist i första klassen och som 5:a i LB:3. Tight och jag var rädd att han inte skulle orka. Men beslutade mig ändå att testa humöret hans lite och sätta lite mer press på honom till LB:3. Han var vid gott mod och värmd från förra klassen så en kort framridning räckte bra. Inne på banan fortsatte jag "våghalsigt" jobbet med att hålla ihop kroppen lite mer. Lättade lite mer i mellantraven resp galoppen utan att låta Mr B ta över kommandot. Och denna gången fick vi inga spända hack, det blev bättre halter och övergångar. Märktes på slutet i galoppen att han började blir lite trött. spände till vid sista galoppfattningen och jag tappade ut den långa halsen i den sista mellangaloppen. Men kom ut med känslan att jag hade ridit i hela programmet och det höll =) Så nöjd med Brians gensvar. Resultatet blev 63.33% och ännu en 3:e placering.
Supernöjd! Andra tävlingen ihop och så otroligt mycket bättre känsla denna gången. Dessutom cred till ryttaren i domarekommentaren och prisutdelningen som verkligen uppskattades. Ja och Brian fick självklart oxå komplimanger över sig. Han är ett roligt litet (i stor förpackning) projekt. Kul att jobba med både honom och Linda.
Bjuder på ett par bilder och dessutom film från LB.3:an
Kommentarer
Postat av: Anonym
Ni är så himla fina och duktiga! Stolt! :-))
Svar:
Patricia Lüdke
Postat av: Linda Andersson
Ja dethär lär vi ju göra om snart nog! ;-)
Trackback