Idag var det så äntligen dags att slunga högerbenet över ryggen på Spaniz igen efter nån veckas välbehövlig och välförtjänt vila. Med spetsade öron drog vi iväg i mörkret för en joggingtur. Dock verkar våra definitioner av jogging särskilt sig under vilan ;) Spaniz hade en ny lågnivå kan man säga som hysteriskt lyckligt visade upp piaff, galopp på stället, byten och "snurra runt" utan att hans ryttare behövde lägga sig i... fast det gjorde hon allt ändå i form av att dra i handbromsen då och då men faktiskt så uppmuntrade jag honom mest med beröm och klappar! =) Tycker det är underbart att han är så laddad och vill ge så mycket av allt - gärna samtidigt. 

 

Idag har jag också fixat fransförlängning till mig själv. Spaniz långa fransar är redan "to die for" ;) En ny upplevelse och jag kände knapp igen mig själv efterråt när hon satte upp en spegel ovanför mig. Jag hoppas de nya fransarna ska kunna underlätta för mig de dagar man har lite bråttom. Att jag ska kunna lägga en bra bas bara och sedan kunna dra iväg utan att man se heeeeelt tom och livlös ut i ansiktet, för så trivs jag verkligen inte att gå.