Vi mår pusta och titta djupt ner i plånboken när det är dags för våra planerade veterinärbesök i form av vaccin, tandfix eller årliga hälsokontroller. Men dessa veterinärer är oumbärliga och kliver in i stallet som räddande riddare när nöden är framme. 

Lagomt till kvällfodringen i fredags började Fille-hjärtat bete sig märkligt. Han var som vanligt när jag kom men 15 min senare börjades det med skrapningar, stretchningar, sparkar och trycka magen mot väggen. Inte så svårtydda "signaler". Ut och longera för att gunga i gång magen och konsultera vet. Eftersom vi inte visste om det var en förstoppning så avvaktade vi med några mängder paraffinolja och bad vet komma ut bums. Lagomt till hon klev in genom dörren hade vi lyckats få bukt med den värsta smärtan och Fille hade lugnat sig. Inga större insatser behövdes turligt nog göras utan lite avslappnande och smärtstillande injicerades. Och vi hade god uppsikt över grabben med de nya kamerorna  hela natten. ❤️ 

 

Dagen efter väntade ett pigg och glad Fille på morgonutdelningen. Skönt när man måste ge sig iväg på ännu en lördag fylld med jobb och måste lämna ansvaret på övriga familjen. 

När söndagen inföll fick jag äntigen spendera kvalitetstid med mina grabbar och bara fixa alla dessa "must do's". Avkopplande uteritter och tömkörning. Fick låna Amandas superfina Tärnsjö deckel och tömmar för att testa om Fille kunde acceptera uppgiften på töm, lite bättre än han gjorde för sisådär 15 år sedan. Då drog han iväg med mig som tonåring hängandes i tömmarna. Det var där och då jag konstaterade att det inte var något för oss. Jag tycker dock att det varit otroligt roligt de gånger man haft med lite mer kompatibla hästar att göra med 😃 

Jag besitter väl lite mer kunskap idag och vunnit respekt och tillit hos denna kille genom åren så jag lär säga att tömkörningen gick riktigt bra! Det blir till att investera under våren. ☺️

 

Hunnit haft träning också med Amanda och Xá. Lite nya mål uppsatta för året och det är så himla kul att vara delaktig i utvecklingen. Blev full i skratt när hon utbrister "meeeen du ser ju allt, jag kan inte fuska någonstans" Hahaha märker hur djupt rotad mina egna tränare är i mig och hur hård jag kanske är på mig själv, för jag rider verkligen med varje ryttare, som om jag satt på hästryggen själv ☺️

 

Övervakad hela natten....

 

Vi fortsätter lära tillsammans


Amanda och Xá i öppna med tempoväxlingar
 

Lycka att se Fille gräva långt ner i höpåsen som vanligt

Mitt ett objekt presenteras på Expressens sida "Leva&Bo"  



Kick Off! Feeling the Flow

 

En skön fika med nära vänner.... Ja jag säger vänner även kommunikationen är ngt bristfällig med en av dem 😜 "Bi!" "Bi!" Lyckades vi till slut lista ut att självklart var "förbi" 🙈

2015 var året där fokus låg på att hålla mina äldre herrar i god form med gymnastik och roliga pass för både dem och mig. Inga tävlingar bokades helt enligt plan, även om jag var gaaaaaaalet sugen mellan varven och vännerna puffade för att vi komma ut "en gång" på banan. Men det är också skönt att känna att man kan sluta på topp och inte göra några omtag.

I jobbet la jag i en extra växel vilken jag känner att jag kommer in i 2016 med högvarv på - toppen!

Jag jobbade hårt, snålade och petade undan varenda krona jag kunde för att kunna stoppa undan pengar till den satsning som behövdes göra med en ny box, flytta sadelkammare och lägga undan för köp av en till häst. 

Början av 2015 kändes tuff och som om målet var på tok för högt satt. Under året har jag varit snubblande nära att bränna ut mig av flera anledningar men jag har också lärt känna mig själv ännu bättre och gjort en personlig resa i det hela. 

Under hösten kunde vi så starta det projekt som kändes så långt bort i januari och till årsskiftet stod den där - boxen! Vi klarade det - planen 2015 höll! 

Och sadelkammaren är även den så gott som klar, upp på väggarna ska nu bara sadel och tränshängare. Och jag tänkte mig att sadelkammaren får nog ett helt eget inlägg här på bloggen så småning om ;) 

 

Before: 

 

 

Nu har vi testkört de nya bevakningskamerorna i stallet. Waoow vilken toppenkvalité det är på bilden, tänt som nedsläckt. Min kära sambo vet hur han ska göra sin hästtjej glad. Nu kan vi ha koll på vad som händer i stallet dag som natt. Det har sina fördelar att ha stallet på gården, men det medför också att man hör om det dunkar där ute. Jag blir alltid rädd att någon inte mår bra eller att någon utav dem rullat fast. Nu kan jag grabbarnas mönster och beteende rätt väl, men det finns även de gånger man varit osäker på dunkandet så man varit ut mitt i natten för att kika till dem. Men nu kan jag enkelt kolla dem och behöver inte ut och störa i onödan, tillika behöver inte någon nattuggla till granne se min nattsärksklädda gestalt trippa över gårdsplanen =D