Här om dagen omnämde jag Karl Forsman, på facebook och instagram. Egentligen inte för den fantastika prestationen han precis har gjort med att vinna OS-guld i 100 m bröstsim på Paralympics, utan för hans beundrandsvärda inställning. Jag önskar att jag var lite mer så, och ännu mer att mina elever vågade vara lite mera så ;) 

Hans mentala inställning är att han ska ta guld, han har ett drömmål av det större slaget. Han har uppenbarligen spelat upp scenariot flera hundra gånger i sina tankar. Dvs han har inte bara tränat fysiskt inför sitt livs tävling, han har även tränat det mentalt. Ni vet utrycket "det är som att lära sig cykla". Han har banne mig lärt sin hjärna att "cykla" mot guldet.

"-När Maja tog ett brons där så ville jag inte känna på den medaljen, för jag skulle inte ta ett brons, det kunde sätta gallringar i huvudet på mig". It says it all! Han är så medveten om hjärnan skulle kunna komma att spela honom ett spratt, hans film i huvudet om att simma först in i mål, att stå högst på pallen att lyssna på sin nationalsång och bita i sitt guld skulle inte få äventyras av att nudda ett brons. Och visst vet vi respektive förstår vi att alla större tävlingsmänniskor sätter upp sina egna målfilmer. Men säg mig, hur många av dem nämner det i sina intervjuer. Nej de pratar om hur starka de känner sig, i vilken bra form de är i, vilken perfekt förberedelse de gjort och hur stadig frukosten var. Paralympics fick mig att haja till då många i sina intervjuer pratar om sina team och Karl fick mig att stanna till i mina göromål, för han sa det - han sa det så många tänker och som är så himla viktigt! Mental inställning och självkänsla är inte att förglömma på vägen mot framgång. 

 

Titta och lyssna gärna ni också på hans intervju. För mig känns den genuin och jag norpar med mig ett och annat. 

http://www.svt.se/sport/paralympics/slog-varste-konkurrenten-efter-fyra-ars-jakt/?cmpid=del%3Afb%3Asp%3A20160912%3Aslog-varste-konkurrenten-efter-fyra-ars-jakt%3Aspo