Här står det lite rekomendationer om när täckena ska på, hur känslig/okänslig en häst är för olika temperaturer och hur mycket högiva/halmgiva gör för att de ska hålla värmen.
http://www.capactiva.se/artiklar/tacke.htm

Fortfarande ingen ny kamera eller kameraman tyvärr. Men snokade lite i mitt arkiv och hittade en film som förvisso är 1 år gammal men som bjuder på några bra övningar för den som precis som mig jobbar på att stärka och få lite kvickare bakben =P

"sicksacken" är ju en sådan bra kobinationsövning då du går in i sluta som är ett samlande/stärkande moment och tillbaka i en skänkelvikning som är ett lösgörande moment och där man jobbar med att få hästen mer bogfri. Den har dykt upp för diverse olika tränare och även under dagarna i Skövde med Lussan så poppade den helt naturligt upp som ett multiverktyg ;)

Inte allt för mycket, nästan inget alls faktiskt har lockat mig ur JW kollektionerna hittils, men det senaste stalltäcket är sädär lagomt "skränigt" och fräckt tycker jag. Jag gillar det verkligen! Dessutom härligt med sina 400g stoppning, går långt upp på halsen men är lågt skuren vid bringan. Då kanske jag inte behöver dra fram det hela tiden i tron om att grabbarna annars blir strypta när de ska äta sitt hö ;)

Vad tycker ni!?

Nu är verkligen vädret "ostabilt", ena dagen riktig höstrusk och den andra solsken med bitande kyla. På väg till skolan i fredags morse hade mitt bilbatteri dött. Sånt som bara inte får ske när man har lite ont om tid, men såväl ett tydligt tecken på att min älskade Audi också uppmärksammat vinterns intåg. Den är nämligen inte alls nåt större fan av frost och nollgradiga temperaturer. Ptja... känns väl igen på mig. Sådan matte, sådan bil och häst gäller här på gården - en hel hop med fryslortar.

I helgen har det hunnits skola, inte bara fredag utan lördagen lång oxå. Ridning och träffat vänner. Uteritter med Spaniz och åter vänjning och inpassning av kandar. Jag börjar nästan alltid från ruta 1 när vi haft ett längre upphåll från kandaret. Vill inte chocka honom utan vi tar det steg för steg för att han ska ha chansen att acceptera "tandställningen" i munnun och mina allt hårdare krav. Och till en början tycker jag man kan passa på att ta kandaret om man iaf bara har en inplanerad skritttur. Här i krokarna är någon härlig skogstur med långa galoppsträckor inte att tänka på då man lika gärna kan bli förväxlad med en älg... eller ja, inte jag då men store brun under mig. Jägarna hägrar fritt i var och varannan dunge.
Idag blev det dock ett pass inne, Spaniz accepterade den nya porten man satt upp på ena kortsidan... den stämmer ju inte i färg med resten av sargen och herrn hade stora koncentrationssvårigheter sist vi var inne. Denna gången var han mer med på notorna och undrade vad jag ville att vi skulle göra. Lite stark i sin högersida som vi jobbar på. Mycket övergångar i båda varven och kvicka bakben. Inte bara mellan gångarterna utan också placeringar, från öppna till sluta, sluta till öppna på diagonaler,skänkelvikning för höger skänkel - rakrikta - skänkelvining för vänster skänkel längs kvartslinjerna. Galoppöppnor på långsidorna med avbrott till skritt, bibehållen böjning och energi fram i nåt steg för att sedan kvickt rulla över i galopp med bibehållen böjning igen osv. En övning som för oss är väldigt bra i detta stadie, han kommer bra på rumpan, det stärker och jag får loss honom bra i sidorna utan att jag behöver hänga upp mig på den där högersidan. Annars har man ju en tendens att få tvångstankar över att den där "knuten" bara måste vara utarbetad innan man kan gå hem osså kanske man börjar spänna sig och irritera sig istället. Ridningen blir ju inte så värst positivt påverkad när man börja irritera sig, det känner ni säkert igen =). Båda sidorna måste ju jobbas lika mycket så emellanåt får man koppla bort det punktade problemet för orsaken sitter ju egentligen någon annanstans som oftast, i det här fallet troligen vänster bak.

Fille är som en nyladdad duracellkanin. Gårdagens pass var inte ett träningspass så tillvida att vi tränade några muskler utan snarare tränade tålamodet. Det krävdes så lite som en bil med dubbdäck, en accelererande buss, några barn skrattade....... så var han i luften och flaxade. Nerverna var verkligen utanpåliggande och musklerna spända som fiolsträngar. Nåväl har har gjort superfina pass i ridhuset innan, så han var väl värd att lattja lite. =)

Hur är era hästar just nu? Jag har hört andra som tycker deras hästar blivit skvatt galna för er period. Känner ni igen det?

Jag börjar nästan känna att det inte skulle göra så himlans mycket om det frös på lite nu faktiskt. Fille rullar varenda eviga dag. Många gånger ser det ut som om han stått på huvudet - ponnybus!

Verkligen jobbat på att mota bort min pyrande förkylning. Som alltid så åker jag ju på en sjuhelsikes torrhosta så det känns som om hela halsen och lungorna håller på att brännas bort. I vanliga fall skulle jag ha ridit ändå, men för ovanlighetensskull så har jag lydit sambons order om att hålla mig på backen. Kanske dels för att motbevisa att det varken kan hindra en startad insjukning eller att jag kommer krya på mig snabbare. Men visst, förhoppningen är ju att jag ska få mindre markdagar så att säga. Nåväl det är när man inte får rida som man märker hur mycket av ens tid hästarna egenligen tar. Lagt mycket fokus på jobb nu istället och i morn blir det nog oxå en hel del skola.
Nu när jag har trailern hemma så har man ju åter igen börjat sukta lite på Schockemöhle träns. Men kanske måste köpa nytt täcket först. Under dagens hagvistelse så har Fille lyckas rycka av resåren till kryssgjorden på täcket när han som alltid i dessa tider vill bejaka sin konstnärliga sida med lera. Han lyckas flera gånger om skapa en lerhäst, skillnaden är bara med mer eller mindre lager och klutar av lera. Dessutom är han duktig på att göra leravtryck med mulen på kinden när man kommer för att ta in honom. Det är precis som när en annan var liten och satt med stämpeldynan och gjorde fina tumavtryck på papper (och ibland på mammas kind) som sedan blev gubbar...... var är jag på väg, nu skenade verkligen minnet tillbaka i tiden.

Mindre tillbaka i tiden är i alla fall helgen där lördagen spenderades uppe på Dössberget i Dalarna i samband med ponnytävlingarna. Stora ljusinsläpp på både ridhus och stall gjorde det riktigt vackert där uppe på berget.
Trodde jag skulle få lite behaglig träningsvärk när man fick knata upp och ner i backen för att ta sig mellan trailer och bana men det enda jag fick var ömma benhinnor *outch*
Gratulerar Hedemorabygdens lag 2 som vann hela div II serien och lag 1 som kom 2:a.
Alltid kul att komma ut på ponnytävlingar. Knatteekipage får mig nästan att svimma för de är så söta.
För vår del så fick vi glädjas mest åt lagprestationen, den induviduella framgången uteblev tyvärr. Men så kan det vara. Bara påt igen med nya tag och nu har vi en vinter full av träningar och programridningar tillsammans.

Tänkte utifall det var fler än jag som var sugen på mingel- och infokväll med härligt hästfolk, så hittar ni Tourens reseschema här - Tourstop
Missa inte att det är indelat i norr, mellansverige och söder så ni inte tror att det här bara händer i norr, det hade ju varit smått unik iof ;)

Och så här skrev Ridsportförbundet själva om premiären av Touren - reportage =) Här hittar ni oxå ett bildspel från kvällen, jag lyckades som tur var hålla mig ur sikte för kameran. Bara min och mammas ryggar som syns på en bild ;) haha